focusonfitness

KROPPEN - I Hjärnans Tjänst. Det handlar om vilja.

Kategori: Allmänt

Och det behöver inte handla om träning.
Det jag genomförde idag skulle praktiskt sett inte vara möjligt.

OJ!
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Låt mig ta er på en liten resa.
Sista dagen i Gävle idag. Igårkväll hade jag och Nattis en fantastiskt mysig kväll som vi spenderade först med go mexikansk mat på "Bienvenidos" och med en Kvällslatte med kanelsirap på "Waynes". Sena kvällen spenderade vi båda vid datorn där vi drömde oss bort till Costa Rica och allt vad det innebär - förhoppninsvis kommer vi åka dit nästa år - MYYYS i så fall <3




Denna dagen har varit mindre mysig.
Begav mig hemifrån tjejerna ganska tidigt (runt lunchtid) ner till Café Mocca på Söder med mina SJUKT TUNGA väskor. OMG jag som trodde att man skulle vara stark när man styrketränar 5ggr/veckan : (
Väl på stationen var tåget 40 min sent. Under tiden fick jag en lång förklaring av en av stationens uteliggare att "den ena toaletten kunde man minsann gå på gratis för den var ju inte låst - fick även en demonstration i hur man låser den om man nu ville få för sig att gå : /

Vagn 1 plats nr 3.
Tågredan gick hyfsat fort trots den udda tjejen jag hade mitt emot mig. Hennes hårmousse började plötsligt spruta ner hela hennes packning medans hon smygandes försöker hälla upp en öl i en Pressbyrån-mugg under bordet. Samtidigt pratar hon med någon i mobilen (helt oberörd av den knökfulla vagnen) om hur kåt hon var samtidigt som hon sitter och beundrar sin gosedjurstiger som hon placerat mitt på bordet framför sig.
 (Värt att tillägga att hon var minst lika gammal som jag)
AWKWARD!!

Försvann bort i min afrikanska musik medans jag läste ett par sidor i en av Paulúns böcker - VIKT o HÄLSA.
Inne på Centralen i Stockholm drog jag fram som en Bulldoser med mina väskor på perrongen som var smockfull av människor.
Ont i nacken, mjölksyra i armar och axlar och alla de stabiliserande musklerna i ryggen hade gett upp för länge sedan. Nådde till slut fram till "Gubben i luckan" på tunnelbanestationen efter att stundvis ha släpat min stora väska längs golvet efter mig.





Tunnelbanan till SOLNA Centrum och så var det dax IGEN -
Efter att ha kommit en bit på vägen i fel riktning en gång var jag nu äntligen på väg mot buss stationen som de självklart flyttat på eftersom de placerat ett vägarbete mitt i allt. 3 ggr var jag tvungen att stanna, släppa allting rakt ner, andas och skaka rätt nacke och axlar. 3e gången gillt hör jag en röst bakom mig:

"- Do you need help? Let me help you?"

Som en räddande ängel dök denne utländska man upp från ingenstans och trots sitt möte kl 18.00 (5 min därefter) bar han min väska så långt han hann innan han var tvungen att vända tillbaka. Så himla SNÄLLT.
JA - det ska ju vara en utländsk kille till det ; )

Bussen till Mornington Hotel gick snabbt och rätt som det var, var jag här : )
FY FAN vilken resa - Usch.
Upp på rummet, en varm o go dusch, slängde i mig min sunkna baguette som jag förberett imorse och nu är det JAG, PT-plugget, en kopp efterlängtad kaffe och mina smärtande muskler nere i Hotellets Lounge.





Sjönk ner i en av skinnfåtöljerna och har suttit här i exakt samma ställning sedan dess.
MÖRBULTAD-TRÖTT-FRUSTRERAD

Trots surret i kroppen så kryper nu VÄLBEFINNANDET sig sakta på och det mest på grund av den härliga chill RnB musiken som strömmar ur högtalarna på lagom volym.

VILJA mina vänner. Ren Pure Överlevnadsinstinkt.
Finns ingen annan gång vi är som starkast.

<3


HÄR tänker jag stanna tills det är dax att ta första bästa flyg hem till Skåne nästa Söndag.
Saknar hemma.

Kommentarer

  • LUMI säger:

    Ja...det är tungt...livet är hårt..Vi väntar på dig!

    2012-04-22 | 22:35:40

Kommentera inlägget här: